Om mig

Jag är en tjej på 26 år. Min bakgrund inom träning är egentligen väldigt kort med ändå rätt intensiv. Igår var det exakt 1 år sedan jag slutade röka, något som jag är otroligt glad över att jag gjorde. Det var inget nyårslöfte utan när jag stod där på kvällen på nyårsafton ensam med min cigarett, vilket jag för övrigt hade gjort hela kvällen så kände ja bara ”Nää, nu är det dags att sluta”

Jag var heltidsrökare men rökte alltid mer i sällskap av mina rökande vänner, jag ansåg det som alla andra rökare gör, en otroligt social grej som gjorde att jag fick grymt mycket nya kompisar. Ofta fick man dessa kompisar på fester då man kunde spendera timmar med en cigg i näven och för stunden en grymt intressant diskussion, alla har ni väl upplevt fyllesnack ;)

Att sluta röka för mig var ingen speciellt svår utmaning, jag bröt ner alla vanor successivt och började tänka på cigaretter som äckligt.

I samma veva började jag tänka på min hälsa och träning, nu när jag ändå hade slutat röka så varför inte försöka komma igång med träning och börja äta bättre. Jag vägde vid det tillfället 65 kg till mina 163 cm absolut inte överviktig men på grund av mina ryggproblem behövde jag träna upp min muskulatur i bål och rygg och att gå ner några kg på köpet skulle bara göra min rygg gott. Jag började räkna kcal tillsammans med appen Shapeupclub. Vilket gick suveränt.

I mitten på mars efter ca 2 månader med att räkna kalorier, en långsam men hälsosam viktnedgång och en flytt så bestämde jag mig att det var dags att trappa upp träningen från mina promenader som jag gjort innan och börja på gym.

Min bakgrund med gym är absolut inte den bästa då jag har haft 3 gymkort tidigare och på sammanlagt 3 år (1 år på varje gymkort) bara tränat ca 3 månader, men nu kände jag att det var dags. Jag har 1 gym ungefär 30 sekunder från min ytterdörr och  om inte de skulle få mig att klara gå till gymmet så skulle inget göra det.

Tro det eller ej men jag hade kommit till en punkt då träningen verkligen passade in i mitt liv och jag blev träning runt 4-6 ggr i veckan och jag mådde underbart i Juni nådde jag vikten 60 kg, men vill då tillägga att jag hade ökat min muskelmassa en hel del. Jag mådde kanon. Min rygg mådde kanon och livet lekte.

Efter sommaren i september påbörjade jag och min man vår IVF behandling även kallat provrörsbefruktning. Detta innebar jobbiga hormonbehandlingar med följder av trötthet, tappad aptit och ingen motivation att träna alls. I November månad fick jag vårt embryo återinsatt och efter 2 veckor fick jag ett plus på stickan, som tyvärr sedan slutade i ett tidigt missfall strax därefter.

Under denna tiden har jag tränat men inte alls lika intensivt och har tappat en del muskelmassa och även hamnat på 65 kg på vågen igen! Jag ser däremot en otrolig skillnad på min kropp denna gången vid denna vikten jämfört med förra gången då jag fortfarande har mycket muskler.

Nu är det dags igen att komma igång, vi kommer utföra en återinsättning av ett fryst embryo snart vilket gör att jag inte behöver genomgå några hormonbehandlingar och jag känner att jag jag verkligen mår så mycket bättre av att få träna.

Denna gången kommer jag inte fokusera lika mycket på min viktnedgång (räkna kalorier) som min träning utan jag vet att om jag bara förändrar min kost igen och kör sund träning kommer viktnedgången komma automatiskt. Jag kommer denna gången att fortsätta träna även när jag blir gravid, dock mer anpassat.

Följ gärna med i min resa och lämna gärna ett avtryck om ni hittar hit så jag vet vilka ni är :)

Kram